Min första Morsdag

Historien om Viggo del 13

Vaknar på morgonen. Nu är det fjärde dagen i min lilla pojkes liv och vi har inte ännu träffats ordentligt. Det har varit mycket spring i mitt rum under natten. Återigen hade min urinproduktion stannat av och det blev vätskedrivande medicin i omgångar.

Sköterskan som kommer på morgonen pratar inte svenska. Det har nästan ingen sköterska gjort hittills. På min telefon kommer meddelanden. GRATTIS PÅ DIN FÖRSTA MORSDAG. Känner ingen glädje över att det är morsdag. För hur moderlig är man när man bara sett sitt barn på foto. Sänder ett meddelande till Jonas som är med lillen. ”Om dom inte släpper dit mig idag får du komma och stjäla sängen och köra upp mig dit själv”. Sköterskan frågar om jag vill duscha. Jaa! En dusch så härligt. Fick komma och sitta på sängkanten för första gången på 4 dagar. Fick tvätta mig i ansiktet och borsta tänderna. Sen känner jag att det svartnar för ögonen och kroppen domnar bort. Fick lägga mig igen så att jag inte ska svimma. Så ingen dusch blev det men tvätt i sängen istället. Och trött ska ni veta att jag var av att sitta dom 10 minuterna. Men för mig kändes det som ett framsteg.

När läkaren kom på morgonronden sa jag till henne att jag tänkte åka upp med sängen till keskola idag. För jag var helt seriös när jag skickade till Jonas att han ska stjäla sängen. Men hon sa att det nog var en bra idé. Sen skulle vi fundera på om det kunde vara möjligt att flytta mig till BB-avdelningen imorgon om jag klarar mig utan smärtpumpen och blodtrycket börjar stabilisera sig.

På frukostbrickan kom det gröt och trip och några blommor vitsippor. Jonas sa att det blivit grönt ute. Det var det inte när jag kom med ambulansen 4 dagar tidigare. För första gången öppnade vi persiennerna i mitt rum och solljuset fick flöda in.

Nu var stunden kommen. Jonas var med och min sköterska. Sängen rullades ut i korridoren och mot hissen. Det kittlade till i magen. Nu ska jag äntligen få träffa honom och jag grät redan i hissen. Vi rullade in på keskola i intensiv rummet och sängen upp bredvid kuvösen. Där var H, hans skötare för dagen. Jag fick instruktioner att sprita händerna före jag sätter händerna in i kuvösen. Jonas var redan världsvan på keskola. Han spritade händerna som han jobbat inom vården lika länge som mig och öppnade luckorna till kuvösen från andra sidan. Jag stack in min hand och där var han. Så liten så liten. Jag hade inte kunnat föreställa mig hur liten har var. Av bilderna som jag fått förstod man inte hur liten 800gram bebis är. Ofattbart. Jag blev genast ledsen för att tänkte på hur jobbigt han ännu ska ha det före vi får åka hem. Hem, det är målet. Det får ta hur länge det vill men hem ska vi.

Första mötet 4 dagar senare

H som skötte honom sa att bebisar som kommer att vara länge på avdelningen brukar få en egen skötare så hon tänkte att hon gärna kunde bli vår egenskötare eftersom hon pratar svenska. Det tyckte vi passade bra för vi kände oss jättetrygga med henne redan från dag 1.

Här kan ni läsa alla delar i historien om Viggo.

En kommentar Lägg till

  1. Anna skriver:

    Åh grät glädjetårar nu!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.