En riktig cocktail

Historien om Viggo del 12

Viggo föddes på natten till torsdag. Nu har det blivit lördag. Jonas pendlar mellan lillen och mig. Han säger att det är varmt och vårväder ute. Jag vet inget om vädret. Rummet har hållits mörkt sedan torsdagen. Jag har fått börja prova lite flytande föda nu. Eller trip,isglass, och lite yoghurt är det jag får i mig. Åter igen bestäms det på läkarronden att om mitt blodtryck hålls inom rimliga gränser ska jag få träffa Carl idag.

Vilar, vilar och vilar. Barnläkaren kommer och pratar med mig hur det går för Carl på avdelningen och vad man har för planer för dom närmsta dagarna. Han är i respiratorvård och är intuberad men inom några dagar ska man försöka byta till en CPAP på honom och se om han klarar sig med det som är mindre invasivt. Om det inte funkar intuberar man honom igen. Han har fortfarande andningspauser ibland vilket är helt normalt för prematurer. Han har flera kanyler och en djup venkanyl. Men han är stabil och mår bra för att vara så liten. All mjölk av min egen som bara går att få är jättebra för honom så om jag bara orkar ska jag fortsätta med en bröstpump. Det känns bra att jag är insatt i vården och vet vad allt betyder. Både på gott och ont. Jag kanske tolkar saker som barnläkaren berättar på ett annat sätt än vad Jonas gör.

Sköterskan och läkaren kommer in och tar mitt blodtryck. Jag har redan ställt in mig på att få träffa lillen idag. Men mitt blodtryck samarbetar inte. Tyvärr kan dom inte ännu idag föra mig till keskola. Jag gråter. Har du ont? frågar skötaren. Jag nickar fast jag egentligen inte har så ont. Begär en lugnande tablett igen. Eftersom jag är sjukskötare själv vet jag att lugnande och stark smärtmedicin är en riktig ordentlig cocktail. Ville bara sova bort resten av dagen. Inte ens veta om att det är många timmar kvar före det ska bli ny dag. Söndag. Och inte vilken söndag som helst utan morsdag. Min första morsdag men jag hade inte ens sett min son. Tar min tablett och får en booster på smärtpumpen. Somnar snabbt bort för flera timmar. Drömmer mardrömmar om att jag slutar andas… När jag vaknar pratar Jonas en stund med mig om lillen tills jag somnar igen. Vill inte och klarar inte av att tänka på en morsdag utan min son i famnen….

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.