Kanske imorgon får du träffa din son

Historien om Viggo del 11

Carls första dag passerade så snabbt. Jag visste inte så mycket hur det gick för honom. Natten var jobbig för mig. Min urinproduktion stannade av och jag måste få vätskedrivande medicin. Ännu en påminnelse att mina inre organ inte funkar som dom ska. Jag hade högt blodtryck och fick medicin i flera omgångar under natten. Jag har tungt att andas ibland och det bubblar i mina andningsljud. På morgonen fråga sköterskan om jag hade fått igång mjölkproduktionen ännu. Tanken på att amma hade inte ens hunnit slå mig ännu. Jag hade knappt hunnit fundera på det under graviditeten heller. Hon frågade om jag ville prova se om jag kunde klämma fram några droppar. Det är viktigt för Carl att få de de millilitrar som han får,sa hon. Men jag vet inte hur man gör och jag vet inte hur jag ska orka,svarar jag. Hon frågar om jag vill att hon ska hjälpa mig. Det får hon. Där ligger jag som en ko och blir mjölkad. Några droppar får hon fram som förs till keskola där Carl ligger.

Nu är det dags för morgontvätt och att rengöra såret. Jag har jätteont och har svårt att röra mig. Hon drar med några tvättlappar på min rygg och tvättar såret. Mer än så klarar jag inte av. Sover i några timmar i ren utmattning efter morgontvätten. Det är fortfarande mörkt och tyst i rummet när jag vaknar. Sen gråter jag och har ångest över att jag inte sett min pojke ännu. Tänk om han inte klarar sig och jag har inte ens sett honom.

Det blir för mycket och på ronden begär jag lugnande medicin för att alls klara av dagen. Jonas har kommit tillbaka till Åbo och han ska få hålla lillen i famnen idag för första gången.

På avdelningen har dom en kamera och dom har möjlighet att printa bilder som dom skickar med Jonas att ge till mig. Dom ska jag se på när jag pumpar mjölk för att mjölken ska rinna till. Ännu har jag bara fått några droppar i gången urtryckt ur brösten för hand. Så himla märkligt att ligga mjölkas som en ko.

Första gången J fick hålla Viggo

Jag frågar igen om jag får åka upp och träffa lillen och jag får som svar att om jag vilar hela dagen så kanske mitt blodtryck har lugnat sig till kvällen.

Vilade och sov resten av dagen. Kvällen kom och mitt blodtryck var som vanligt skyhögt. Tyvärr vi kan inte ta dig till keskola ännu. Kanske imorgon….


Jag vill avsluta dagens inlägg med att tacka så hjärtligt för all fin respons jag får för att jag delar med mig av vår historia. Att ni är så många som följer med både skrämmer och glädjer mig. Det är ett sätt för mig att bearbeta det som hänt och också ha det skrivet som minne för framtiden. Det är inte lätt att skriva alla gånger och ibland märker jag själv också att jag tryckt undan minnen som känns jobbiga. Därför blir det korta inlägg som ni får följa med under en längre tid istället.

Här kan du läsa alla delar i historien om Viggo.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.